Don't forget who you are.
Gick precis igenom några lådor som jag haft i min bokhylla. Det är galet vad mycket trams man har, som man tänkte spara på. Och i mina lådor låg det allt från snäckskal till broshyrer till gymnasiet. Men sedan hittade jag en låda med saker från kastanjeskolan. Det sjukaste var att jag inte ens visste att jag hade kvar de sakerna. I alla fall så hittade jag en plastficka där det finns jättemånga lappar med mitt namn på som andra skrivit om mig. Det stod ungefär samma saker på varje lapp. Glad, fina kläder, söt och snäll, förrutom de man fick från sina närmre vänner då. Egentligen förstår jag inte varför jag aldrig tog kontakt med resten i klassen när man väl hade chansen. Så om tio år och vi har återträff (eller liknande) så kommer jag må dåligt för att jag aldrig tog mig tid till att lära känna alla.
Visst, man kanske inte vill lära känna alla, men samtidigt så anser jag att jag var väldigt sträng med mina gränser, om ni förstår? Jag släppte aldrig in någon ny i mitt liv. Gör jag knappast nu heller utan att det tar sådär ett år innan jag känner mig säker med personen. Men jag tycker det är synd, att det säkerligen fanns många underbara själar som jag bara struntade i. Men eftersom jag var fullt upptagen med att leka "skolans maffia" så antar jag att det inte fanns tid och ork eftersom jag var mobbare på heltid. Jag hoppas dock att ni förstår att detta är ironi, för jag skulle aldrig få för mig att mobba någon eller tala illa om någon som inte förtjänar det och då hade jag sagt det face 2 face. Som normala människor. Så jag antar att jag kanske är rätt så normal ändå? Fast jag var mycket snällare då, mycket gladare då, hade finare kläder då, var sötare då, var omtänksammare då och brydde mig mer om saker jag borde bry mig om. Mer än vad jag gör nu. Men jag antar att alla förändras, till det bättre eller sämre. Och jag lyckades bli något däremellan.
Tänkte i alla fall skryta om vad alla andra tyckte om mig vid denna tiden genom att citera de finaste. fniss
"Mem, min underbara ängel, du är en otroligt bra människa", "Helt underbar, du lyssnar alltid ifall det är något!<3", "Glad och har snygga kläder", "Såsöt, väldigt glad att jag fick chansen att lära känna dej! ILY", "duktig på att sjunga och har fina ögon", "Du är så söt Em!<3"
Visst, man kanske inte vill lära känna alla, men samtidigt så anser jag att jag var väldigt sträng med mina gränser, om ni förstår? Jag släppte aldrig in någon ny i mitt liv. Gör jag knappast nu heller utan att det tar sådär ett år innan jag känner mig säker med personen. Men jag tycker det är synd, att det säkerligen fanns många underbara själar som jag bara struntade i. Men eftersom jag var fullt upptagen med att leka "skolans maffia" så antar jag att det inte fanns tid och ork eftersom jag var mobbare på heltid. Jag hoppas dock att ni förstår att detta är ironi, för jag skulle aldrig få för mig att mobba någon eller tala illa om någon som inte förtjänar det och då hade jag sagt det face 2 face. Som normala människor. Så jag antar att jag kanske är rätt så normal ändå? Fast jag var mycket snällare då, mycket gladare då, hade finare kläder då, var sötare då, var omtänksammare då och brydde mig mer om saker jag borde bry mig om. Mer än vad jag gör nu. Men jag antar att alla förändras, till det bättre eller sämre. Och jag lyckades bli något däremellan.
Tänkte i alla fall skryta om vad alla andra tyckte om mig vid denna tiden genom att citera de finaste. fniss
"Mem, min underbara ängel, du är en otroligt bra människa", "Helt underbar, du lyssnar alltid ifall det är något!<3", "Glad och har snygga kläder", "Såsöt, väldigt glad att jag fick chansen att lära känna dej! ILY", "duktig på att sjunga och har fina ögon", "Du är så söt Em!<3"
Kommentarer
Postat av: Allis
Du har alltid varit fin och kommer alltid vara fin <3 Jag älskar dig , faktiskt vad som än händer har jag märkt.
Trackback
